Elektrisk arbetsbåt ska minska miljöpåverkan

RISE ska tillsammans med svenska aktörer ta fram en eldriven arbetsbåt för att minska miljöpåverkan vid service av vindkraftturbiner till havs.

​I en artikel av NyTeknik publicerad idag (12/9) skriver man om idén att utveckla eldrivna arbetsbåtar som ska användas vid service och underhåll av vindkraftturbiner till havs. RISE (Research Institutes of Sweden) söker nu finansiering från Energimyndigheten i hopp om att påbörja en förstudie.

RISE projektledare Stefan Ivarsson från divisionen Säkerhet & Transport citeras av NyTeknik:

”Projektpartnern Vattenfall, som äger vindkraftverk, har insett att om de ska kunna vara 100 procent förnybara måste de även tänka på drift och underhållsinfrastruktur. Då kan de inte ha arbetsbåtar som spyr ut koldioxid, kväve, svavel och partiklar.”

Läs hela artikeln på NyTeknik.se

Källa:
NyTeknik

Publicerad i Nyheter

Remissvar på Energimyndighetens rapport

Efter att ha reagerat på Energimyndighetens tidigare rapport om Havsbaserad vindkraft har ett remissvar skickats till regeringskansliet. Du kan läsa vårt svar i texten nedan.

Fotorättigheter: Van Oord

Efter att ha läst och reagerat på Energimyndighetens rapport ”Havsbaserad vindkraft
En analys av samhällsekonomi och marknadspotential ER 2017:3″ har vi nu skickat iväg ett remissvar. Vi vill i samband med rapporten lägga till och förtydliga några perspektiv som är viktiga för energiförsörjning, för forskning och utveckling och för att bygga näringar inom havsbaserad vindkraft i Sverige.

Läs vårt remissvar här!

Publicerad i Nyheter

Framgångsrikt konsortiemöte med fokus på Havsbaserad Vindkraft

Tiden räckte inte till när Edwin van de Brug från det holländska företaget Van Oord exklusivt besökte OffshoreVäst för att berätta om och diskutera de senaste utvecklingarna inom havsbaserad vindkraft i Europa.

 

Edwin är verksam inom havsbaserad vindkraft sedan 2001. Men även efter så många år är det rätt av honom att påstå ”Vi har bara börjat…”. Vad han menar är att utvecklingen av nya lösningar fortfarande pågår med hög hastighet: ”Bigger is better”, åtminstone så här långt och med storlek behöver metoderna och designen utvecklas hela tiden. Som ett exempel nämner han att turbintillverkaren Vestas har hoppat från den tidigare 3MW-plattformen upp till 8-10MW-plattformen i ett svep. Man förutsätter att turbinerna snart kommer bli 14MW och ha en rotor på 200m i diameter. I princip finns det då inget installationsfartyg till förfogande.
Och var slutar det? Den snabba förändringstakten gör det väldigt svårt att planera långsiktiga investeringar och balansera riskerna, det är också väldigt svårt att tjäna tillbaka pengarna på innovationer: Varje förändring blir snabbt också relativt dyr till havs och förändringstakten är så hög att man inte hinner få betalt för det nya innan det har hunnit bli föråldrat. Van de Brug ser dessutom ett slut på det tidigare utpräglade samarbete inom marknaden i så kallade JIP (joint industry project) då konkurrensen har blivit väldigt mycket större pga. rådande anbudssystem som de flesta länder har infört. Endast stora elbolag kommer att kunna balansera upp risken för innovativa förändringar genom sina stora projekt, kluster och sina portföljer.

Ett hinder för förbättringar ser han också i att leveranskedjan är väldigt styrd uppifrån (top-down) och därmed beroende av hur hög kompetens den kravställande organisationen har. Strama processer för upphandling är också en begränsande faktor. De flesta elbolag underordnas nuförtiden reglerna för EU-upphandling och alla förändringar betyder därför stora kostnader och fördröjningar i inköpsprocessen som också gör att redan förhandlade kontrakt kan behöva förändras och förnyas.
Frågan är om den beställande organisationen ställer de rätta frågorna till rätt leverantör i rätt tid: Vad skulle kunna göras bättre? Hur? Vad och vem behövs? Van Oords strategi är att kliva in i projekt som minoritetsägare för att visa på sitt engagemang för projektets bästa och för att tidigt kunna påverka projektets design och planering. I genomförandefasen är det sedan glasklart för Edwin att det viktigaste för en aktör som vill vara en långsiktigt framgångsrik leverantör inom havsbaserad vindkraft, är att hela tiden ha full koll och kontroll över gränssnitten: inom design, konstruktion, produktion och installation, både tidsmässigt och ekonomiskt såväl som i kontrakten: ”align, align, align!” Vad som räknas i slutändan är en snabb och felfri installation till havs (”cycle-time”) så att rätt väder kan utnyttjas till fullo.

Tack Edwin för ditt besök i Sverige! Vi har lärt oss mycket den här eftermiddagen och tackar alla deltagare för era engagerade frågor, diskussioner och samtal!

Publicerad i Arrangemang, Nyheter, Rapportering

Konsortiemöte Havsbaserad Vindkraft 23/5 i Göteborg

OffshoreVäst har fått chansen att få hit en av industrins ikoner inom både fundament och installation av havsbaserad vindkraft:

Vi kommer att lyssna på samt diskutera med Edwin van de Brug, regional manager på Van Oord i Nederländerna. Han vet vad han pratar om när det gäller supply chain, logistik, lösningsorienterat samarbete och vad som krävs för att vara framgångsrik i auktionsbaserade anbudsförfarande för havsbaserad vindkraft.

Anmäl ditt deltagande genast med ett mejl till tanja.trankle@ri.se

Vi inleder med en lätt lunch kl 11:30 och spenderar sedan eftermiddagen med att lyssna på Edwins erfarenheter och att fråga ut honom. Som vanligt, så ser vi till att det finns tid för samtal och utbyte oss emellan och för att blåsa liv i varandras idéer.

Föredragen kommer att hållas på engelska. En mer detaljerad agenda såväl som exakt adress kommer att publiceras på hemsidan inom kort.

Varmt välkomna!

Publicerad i Arrangemang

Första anbuden inom havsbaserad vindkraft i Tyskland – 1380MW utan subventioner

Det var väl fantastiskt att höra i förra veckan: Havsbaserad vindkraft är nu verkligen på väg att kunna konkurrera med andra kraftslag till marknadspris. I Tyskland och under tiden mellan 2021 och 2025. Två budgivare har varit framgångsrika med sina noll-bud: danska DONG och tyska EnBW. Modellen är densamma som i Danmark eller Nederländerna, nämligen att elanslutningarna inte är del av anbuden.

”Bigger is better”

DONG är mycket tydliga med att det är storskaligheten som gör detta möjligt: Man räknar med att turbiner på 13-15MW kommer att vara på marknaden innan 2024 och alltså är till förfogande för projekten i detta anbud. Idag installeras det 6MW-turbiner och 8-9MW har kunnat visas som prototyper. En fortsatt brant teknikutvecklingskurva på turbinsidan väntas alltså. Effekten blir att kostnadsandelen för fundament och kablar reduceras.

Dessutom kan både DONG och EnBW tillgodose skalfördelar i att lägga ihop flera projekt vilket ger fördelar för såväl inköp och såklart genom att kunna samordna sina drift- och underhålls-teams.

Förlängd drifttid

Vi har skrivit om det i vår Strategiska Innovationsagenda för Vindenergi till Havs också: Havsbaserade vindkraftparker är investeringsintensiva infrastruktursatsningar som borde kunna hållas i drift upp till 30 år istället för enbart 20 år. Tidigare har man hävdat att installerade parker i dagsläget ofta tas ned innan deras tekniska livslängd är slut. Ny har tyska myndigheter öppnat för en förlängning av tillståndet till 25 eller 30 år och det verkar vara en avgörande del i åtminstone DONG:s kalkyl.

Fördelen med samordning

Såklart gör anbudssystemet att man även på nätsidan kan planera och bygga mer effektivt. Genom att samordna närliggande vindkraftparkers elanslutning blir även utbyggnaden av anslutningsnäten genom nätägarna till på bästa möjliga sätt. Man kommunicerar tydligt och med långsiktighet när respektive anslutning kommer att stå till förfogande.

Hur mycket mer kostnadsreduktion kan vi vänta oss?

Nu siktar man alltså på marknadspris i Tyskland och energibolagen beräknar att det förväntade elpriset 30 år framåt i tiden kommer att vara tillräckligt för att uppfylla deras avkastningskrav. Detta är enormt. Det visar också någonstans att botten är nådd. Ambitionerna för att sänka kostnaderna ytterligare kommer att sjunka. Eller kan det finnas ambitioner att eftersträva grid-parity även i det nordiska elsystemet? Eller kan en fördyrning av kapital pressa tekniken ytterligare?

Publicerad i Nyheter