Remissvar på Energimyndighetens rapport

Efter att ha reagerat på Energimyndighetens tidigare rapport om Havsbaserad vindkraft har ett remissvar skickats till regeringskansliet. Du kan läsa vårt svar i texten nedan.

Fotorättigheter: Van Oord

Efter att ha läst och reagerat på Energimyndighetens rapport ”Havsbaserad vindkraft
En analys av samhällsekonomi och marknadspotential ER 2017:3″ har vi nu skickat iväg ett remissvar. Vi vill i samband med rapporten lägga till och förtydliga några perspektiv som är viktiga för energiförsörjning, för forskning och utveckling och för att bygga näringar inom havsbaserad vindkraft i Sverige.

Läs vårt remissvar här!

Publicerad i Nyheter

Framgångsrikt konsortiemöte med fokus på Havsbaserad Vindkraft

Tiden räckte inte till när Edwin van de Brug från det holländska företaget Van Oord exklusivt besökte OffshoreVäst för att berätta om och diskutera de senaste utvecklingarna inom havsbaserad vindkraft i Europa.

 

Edwin är verksam inom havsbaserad vindkraft sedan 2001. Men även efter så många år är det rätt av honom att påstå ”Vi har bara börjat…”. Vad han menar är att utvecklingen av nya lösningar fortfarande pågår med hög hastighet: ”Bigger is better”, åtminstone så här långt och med storlek behöver metoderna och designen utvecklas hela tiden. Som ett exempel nämner han att turbintillverkaren Vestas har hoppat från den tidigare 3MW-plattformen upp till 8-10MW-plattformen i ett svep. Man förutsätter att turbinerna snart kommer bli 14MW och ha en rotor på 200m i diameter. I princip finns det då inget installationsfartyg till förfogande.
Och var slutar det? Den snabba förändringstakten gör det väldigt svårt att planera långsiktiga investeringar och balansera riskerna, det är också väldigt svårt att tjäna tillbaka pengarna på innovationer: Varje förändring blir snabbt också relativt dyr till havs och förändringstakten är så hög att man inte hinner få betalt för det nya innan det har hunnit bli föråldrat. Van de Brug ser dessutom ett slut på det tidigare utpräglade samarbete inom marknaden i så kallade JIP (joint industry project) då konkurrensen har blivit väldigt mycket större pga. rådande anbudssystem som de flesta länder har infört. Endast stora elbolag kommer att kunna balansera upp risken för innovativa förändringar genom sina stora projekt, kluster och sina portföljer.

Ett hinder för förbättringar ser han också i att leveranskedjan är väldigt styrd uppifrån (top-down) och därmed beroende av hur hög kompetens den kravställande organisationen har. Strama processer för upphandling är också en begränsande faktor. De flesta elbolag underordnas nuförtiden reglerna för EU-upphandling och alla förändringar betyder därför stora kostnader och fördröjningar i inköpsprocessen som också gör att redan förhandlade kontrakt kan behöva förändras och förnyas.
Frågan är om den beställande organisationen ställer de rätta frågorna till rätt leverantör i rätt tid: Vad skulle kunna göras bättre? Hur? Vad och vem behövs? Van Oords strategi är att kliva in i projekt som minoritetsägare för att visa på sitt engagemang för projektets bästa och för att tidigt kunna påverka projektets design och planering. I genomförandefasen är det sedan glasklart för Edwin att det viktigaste för en aktör som vill vara en långsiktigt framgångsrik leverantör inom havsbaserad vindkraft, är att hela tiden ha full koll och kontroll över gränssnitten: inom design, konstruktion, produktion och installation, både tidsmässigt och ekonomiskt såväl som i kontrakten: ”align, align, align!” Vad som räknas i slutändan är en snabb och felfri installation till havs (”cycle-time”) så att rätt väder kan utnyttjas till fullo.

Tack Edwin för ditt besök i Sverige! Vi har lärt oss mycket den här eftermiddagen och tackar alla deltagare för era engagerade frågor, diskussioner och samtal!

Publicerad i Arrangemang, Nyheter, Rapportering

Konsortiemöte Havsbaserad Vindkraft 23/5 i Göteborg

OffshoreVäst har fått chansen att få hit en av industrins ikoner inom både fundament och installation av havsbaserad vindkraft:

Vi kommer att lyssna på samt diskutera med Edwin van de Brug, regional manager på Van Oord i Nederländerna. Han vet vad han pratar om när det gäller supply chain, logistik, lösningsorienterat samarbete och vad som krävs för att vara framgångsrik i auktionsbaserade anbudsförfarande för havsbaserad vindkraft.

Anmäl ditt deltagande genast med ett mejl till tanja.trankle@ri.se

Vi inleder med en lätt lunch kl 11:30 och spenderar sedan eftermiddagen med att lyssna på Edwins erfarenheter och att fråga ut honom. Som vanligt, så ser vi till att det finns tid för samtal och utbyte oss emellan och för att blåsa liv i varandras idéer.

Föredragen kommer att hållas på engelska. En mer detaljerad agenda såväl som exakt adress kommer att publiceras på hemsidan inom kort.

Varmt välkomna!

Publicerad i Arrangemang

Första anbuden inom havsbaserad vindkraft i Tyskland – 1380MW utan subventioner

Det var väl fantastiskt att höra i förra veckan: Havsbaserad vindkraft är nu verkligen på väg att kunna konkurrera med andra kraftslag till marknadspris. I Tyskland och under tiden mellan 2021 och 2025. Två budgivare har varit framgångsrika med sina noll-bud: danska DONG och tyska EnBW. Modellen är densamma som i Danmark eller Nederländerna, nämligen att elanslutningarna inte är del av anbuden.

”Bigger is better”

DONG är mycket tydliga med att det är storskaligheten som gör detta möjligt: Man räknar med att turbiner på 13-15MW kommer att vara på marknaden innan 2024 och alltså är till förfogande för projekten i detta anbud. Idag installeras det 6MW-turbiner och 8-9MW har kunnat visas som prototyper. En fortsatt brant teknikutvecklingskurva på turbinsidan väntas alltså. Effekten blir att kostnadsandelen för fundament och kablar reduceras.

Dessutom kan både DONG och EnBW tillgodose skalfördelar i att lägga ihop flera projekt vilket ger fördelar för såväl inköp och såklart genom att kunna samordna sina drift- och underhålls-teams.

Förlängd drifttid

Vi har skrivit om det i vår Strategiska Innovationsagenda för Vindenergi till Havs också: Havsbaserade vindkraftparker är investeringsintensiva infrastruktursatsningar som borde kunna hållas i drift upp till 30 år istället för enbart 20 år. Tidigare har man hävdat att installerade parker i dagsläget ofta tas ned innan deras tekniska livslängd är slut. Ny har tyska myndigheter öppnat för en förlängning av tillståndet till 25 eller 30 år och det verkar vara en avgörande del i åtminstone DONG:s kalkyl.

Fördelen med samordning

Såklart gör anbudssystemet att man även på nätsidan kan planera och bygga mer effektivt. Genom att samordna närliggande vindkraftparkers elanslutning blir även utbyggnaden av anslutningsnäten genom nätägarna till på bästa möjliga sätt. Man kommunicerar tydligt och med långsiktighet när respektive anslutning kommer att stå till förfogande.

Hur mycket mer kostnadsreduktion kan vi vänta oss?

Nu siktar man alltså på marknadspris i Tyskland och energibolagen beräknar att det förväntade elpriset 30 år framåt i tiden kommer att vara tillräckligt för att uppfylla deras avkastningskrav. Detta är enormt. Det visar också någonstans att botten är nådd. Ambitionerna för att sänka kostnaderna ytterligare kommer att sjunka. Eller kan det finnas ambitioner att eftersträva grid-parity även i det nordiska elsystemet? Eller kan en fördyrning av kapital pressa tekniken ytterligare?

Publicerad i Nyheter

Vad betyder egentligen ”Havsbaserad vindkraft är viktigt på sikt”?

När Energimyndigheten förra veckan levererade sin rapport ”Havsbaserad vindkraft – En analys av samhälsekonomi och marknadspotential” var detta nämligen rubriken: Att havsbaserad vindkraft är viktig. På sikt.

Det kan jag, som har varit med och skrivit ”Vindenergi till havs – ett industriperspektiv” hålla helt med om. Att havsbaserad vindkraft är viktig. Både idag och på sikt. Dock, vad menar ”på sikt” och vad betyder det? Vad betyder det för industriutvecklingen i Sverige? Vad betyder det för Sveriges och Europas ambitioner till en allt större andel förnybar elproduktion? Vad betyder det i chanser – tagna som missade?

I en artikel i allmänna pressen som skulle syfta till att utbilda allmänheten skulle man nu kunna beskriva hur lång tid det tar från att välja en fysisk plats till att vindkraftverken är i drift, hur komplex processen är, hur pass mycket el som skulle kunna levereras nära storstäderna, vilka industrier skulle få ett uppsving av detta. Men dem som läser här vet nog så bra. Och det vet rapportförfattarna på Energimyndigheten också.

Problemet verkar vara att det är svårt för Energimyndigheten att tydligt argumentera för en industrisatsning som levererar storskalig förnybar energi till Sverige och till Europa. Det är svårt i en komplex värld att argumentera för modiga och långsiktiga initiativ som dessutom alltid påverkas av och påverkar systemet utanför landets gränser. Vad det beror på kan jag bara spekulera kring; kanske är uppdraget att värna om energiförsörjningen i Sverige för avgränsat eller tolkas i för stränga ramar; kanske är den Europeiska Energiunionen inte tillräckligt definierad för att satsa på energiförsörjning för hela Europa; antagligen finns det en mängd faktorer.

Vad kan vi gemensamt göra för att skapa möjligheter nu och för framtiden? Vi vet att marknaden för havsbaserad vindkraft kommer att fortsätta i en årlig nybyggnadstakt på nästan 3 000 MW per år enbart i Europa (enligt Europeiska branschorganisationen WindEurope). Dessutom har USA precis driftsatt sin första havsbaserade vindpark och på många håll i Asien har det installerats flitigt, beroende på region med europeisk inblandning eller utan, och det kommer att fortsätta. I vårt närområde händer följande: Tyskland bygger vidare i Östersjön, Polen med Polenergia vill installera 1.2 GW fram till 2026, Finland har valt att satsa på forskning och utveckling genom att med demonstrationsprojektet Tahkuluoto finna de bästa formerna för att bygga så kostnadseffektivt som möjligt med den senaste tekniken. Litauen och Estland står i startgroparna och vill komma igång för att minska sitt energiberoende från Ryssland. Det gäller att koncentrera sig på dessa etablerade och nya marknader, deras befintliga och framtida behov, skaffa partner och på så sätt skaffa sig en ingång och en reputation. Överallt kommer fortsatt fokus att vara fortsatt kostnadsreduktion per MW, främst genom större turbiner men också genom större och mindre innovationer som reducerar antingen investeringskostnader eller driftkostnader. Det är fortsatt dem innovationerna som har pekats ut i ”Vindenergi till havs” som kommer att utveckla, både tekniken och hela branschen successivt.

När nu de flesta länder vid Östersjön tar sig till sina startblock gäller det att vara förberedd om man vill vara med i loppet. Det är nu Europa kommer börja betrakta Östersjöregionen som en samlad potential för förnybar elproduktion, det är nu en ökad efterfråga kan pressa stora leverantörer att göra Östersjöspecifika anpassningar, det är nu – och främst för att det inte är givet att det finns ett generöst stödsystem – den havsbaserade vindkraften kan gå ännu ett steg längre och skörda ännu mer kostnadssänkningspotential genom att bygga i områden med mindre extremvindar och extremvågor. Det är nu vi genom utveckling och innovationer lägger grunden för att skörda ännu mer grön energi till havs, även i områden med både is och ett kallare klimat.

Och jag är övertygad om att det första projekt inom havsbaserad vindkraft som byggs utan subventioner inte är långt bort. Det kommer att hända snart – inte på sikt.

Utmaningen ligger helt i att denna utveckling inte bara ska gå förbi industrin och näringslivet runt de mellersta och norra delarna av Östersjön. Det är en särskild roll för företagen att söka sig in i en marknad med stora investeringsvolymer och risken att agera till havs, där det i över tio år har utvecklats tydliga industrier, samarbeten, kluster i starka regioner i länderna kring Nordsjön, där subventioner möjliggjorde en stark uppstart genom en egen hemmamarknad. Marknaden har dessutom konsoliderats i alla led och stora företag har därmed ytterligare förstärkt sin position.

Vad behöver Sverige nu?

Vår tekniknation med stark marin verksamhet behöver ta tillvara på den befintliga kompetensen. Vi behöver förbereda och bygga om hamnar, så att dessa kan hantera fundament och turbiner av 8- till 10-MW-klassen och tillhörande installationsfartyg. Vi behöver hitta innovativa fundamentslösningar, som går att producera och framförallt installera på ett kostnadseffektivt sätt. Vi behöver utveckla lösningarna, som hanterar packis och drivis på strukturer och eventuellt kablar men också säkerställer tillgängligheten och driftsäkerheten på hela parken. Vi behöver modeller, som möjliggör elproduktion och -försäljning över landets gränser mellan vindparker och etablera ett förgrenat nät till havs.

Vi behöver göra detta för att ta chansen för svensk industriutveckling inom branschen för förnybar energi. Möjligheterna finns i Östersjön. På sikt finns ett behov – enligt slutsatserna i Energimyndighetens rapport – också i Sverige när storskalig elproduktion måste ersättas. På sikt ska anläggningar runt Östersjön kunna leverera storskalig förnybar el till Europa inom ramen för en Europeisk Energiunion. Förberedelserna börjar nu för att svenska företag ska kunna leverera.

Tanja Tränkle, WP-ledare Havsbaserad vindkraft

Energimyndighetens rapport finns i sin helhet att läsa här: http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2017/havsbaserad-vindkraft-viktigt-pa-sikt/

Publicerad i Nyheter