Highlights från VIND2016: Sverige kritiserat för certifikat-systemet

Giles Dickson (CEO WindEurope) var tydlig i sitt anförande på VIND2016 i Stockholm att han inte tror på det svenska elcertifikatsystemet. Enligt honom kommer det nuvarande systemet inte leva upp till ambitionen att producera ytterligare 18TWh per år fram till 2030, i alla fall inte med den tidsmässigt jämt fördelade utbyggnadstakt som han menar EU:s energipolitik kommer att kräva. I detta system finns nämligen redan idag ett överskott av el och därmed också av certifikat, vilket alltså leder till låga priser. Dessutom senareläggs det ”baktunga” certifikatsystemet den framtida utbyggnaden till slutet på planerings-perioden som sträcker sig till 2030 – och vad händer därefter?

Ännu färre investerare kommer alltså att vilja finansiera utbyggnaden, då den framtida inkomsten är högst osäker. Och naturligtvis står vind-industrin och stampar, blir tvungen att skära ned, för att senare komma igång för att leverera innan 2030. En process som är allt annat än effektiv. Att havsbaserad vind inte kommer att finnas på kartan i detta scenario är inte svårt att förstå, med tanke på att riskerna för investeraren är större än för landbaserad vind. Kritiken från europeisk håll var alltså tydlig. WindEurope förespråker istället ett auktionsbaserad system, så som allt fler medlemsländer implementerar. Enligt WindEurope har det visat sig att ett auktionsbaserad system pressar kostnaderna samtidigt som investerare kan räkna med en stabil inkomst och med resultatet att det dessutom blir mera stabila energipriser.

 Några andra highlights ifrån årets vindkonferens ”Från inställning till omställning”:

           ”Den stora bilden”
Den stora bilden av vad investeringar i förnybar energi och den omställningen av energi-sektorn åstadkommer leverades av Helen Mountford, programdirektor på ”The New Climate Economy”: De senaste 15 åren har 90 biljoner dollar investerats i infrastruktur, två tredjedelar av det i utvecklingsländer eller tillväxtmarknader. Det är en viktig del i att möjliggöra och finansiera omställningen och samtidigt förbättra ländernas välstånd och ekonomi. Av alla dessa exempel där man har infört en prissättning på koldioxid, så har BNP i dessa länder gått upp.

          ”Politiken i Sverige”
Finansmarknadsminister Per Bolund fick lyssna på förslag hur framtida investeringar i infrastruktur i Sverige och därmed också vindkraft ska bli av: En bättre förutsägbarhet av inkomst är en viktig del som skulle förbättra Sveriges situation i konkurrens med Europa. En anpassning i placeringsregler för AP-fonderna är ett sätt att främja investering ifrån svensk sida. Det är såklart perceptionen av risk som slutligen styr och då ska politiken se till att ramarna är stabila över projektens löptid, menar panel-deltagarna.

Energiminister Ibrahim Baylan var noga med att förklara att alla delar av energiöverenskommelsen ska utvecklas i konkreta lagförslag som ska behandlas i riksdagen under den nuvarande mandatperioden.

          ”Vindkraft i elnätet”
Vindkraften har bevisat att den kan bidra med syntetisk svängmassa och reaktiv effekt till att balansera systemet! Detta finns utpekad i vår strategiska innovationsagenda för Havsbaserad vindkraft och elnät till havs och gäller naturligtvis för all storskalig vindkraft. Pamela Lundin från Enercon framförde Kanada som exempel, där vindkraft avkrävs att tillhandahålla systemtjänster. Också Lennart Söder, professor i elkraftsystem på KTH, är tydlig med att det är dags att ställa krav på systemtjänster i Sverige, då den tekniska möjligheten finns och är fullt gångbar. Marknaden kommer nämligen med korta tidshorisont bestämma när en kärnkraftsreaktor ska tas ur drift, då är det bäst att vara förberedd, enligt honom.